Jag kom hem efter en sömnlös natt på sjukhuset där paniken gick som vågor genom hela kroppen! Paniken över vad som hänt!? Jag hade tappat kontrollen. Min kropp reagerade inte längre på mina försök att lugna ner den. Min kropp litade definitivt inte längre på mej. Jag försökte vila men fann ingen ro, jag försökte läsa men kunde inte koncentrera mej. Varje försök att konstruktivt göra något  svarade kroppen med att skicka kallsvettningar, skakningar o tom synrubbningar.

Tankeverksamheten var enorm. Tankarna malde fram o tillbaka. Jag försökte lösa "problemet"., men tankevågorna gick runt runt som en råtta i bur.

Då hade jag behövt förstå meningen med att vara mindful, att se och känna det som pågick i min kropp, inte lägga några värderingar på det, inte ställa krav att det inte fick vara så. Att se det, lägga märke till och ACCEPTERA DET!

Jag hade kloka närstående vid min sida som sa "du är ok som du är"! Dessa ord dämpade paniken inom mej när jag, utan att lyckas, försökte "normalisera" mej.

Med utgångsläget att jag fick vara som jag var försökte jag hitta en ny plattform.

Jag bodde i en kropp som inte längre gick att styra, i en själ som hade låst in alla känslor som kunde hjälpa mej att läka.

Men jag kunde fortfarande ta hand om min personliga hygien, jag kunde äta, jag kunde ta mej ut, till att börja med bara en fem minuters promenad sen var jag helt slut.

Någonstans började jag tänka i banorna att jag hade nästan förbrukat all min livsenergi, sjukdomar började ta överhanden och jag skulle dö. Men den gnutta jag hade kvar av energi måste jag nu hushålla med och börja fylla på!

Men hur tankar man energi?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...