Det ser allvarligt ut. Läkarens ord studsade ut i luften, vibrerade mellan oss. Bredvid satt en praktikant ,som troligen var med för att höra, hur man berättar för en patient att hon är drabbad av en allvarlig sjukdom. Jag stirrade på henne, mötte hennes blick ett ögonblick. Hon var illa till mods.

Någon slags autopilot tog över min kropp, mina känslor.Jag var alldeles lugn.  Läkaren pratade på och visade röntgenbilder, pekade på olika ställen. Det enda jag var riktigt medveten om, det var handen som tryckte min hand så hårt, min mans hand , så välbekant och varm. Jag kände paniken strömma från hans kropp.

Cancer. Detta laddade ord. Han trodde jag hade en elakartad tumör. Vi diskuterade detta lite grann, jag berättade att vår dotter är cancerforskare. Jamen, då vet hon mer än jag, hon får gärna ringa mej, sa läkaren.

På eftermiddagen samma dag, torsdagen den 8 nov 2007, skulle jag få träffa en läkare som var expert på den formen av cancer som jag ev hade, äggstockscancer.

Jag och min man fick gå tillbaka till avdelningen där jag blivit inlagd,efter att dagen innan akut uppsökt sjukvården.

Min kärlek, min man var så otroligt ledsen. Jag sa till honom att han skulle åka hem, prata med våra närstående, hämta andan en stund, och sedan återvända.

Om jag dör, sa jag, så titta på tavlan jag målat med segelbåten. Med den ska jag hämta dej när det blir din tur att komma.

Han gick. Jag låg ensam i sängen med tusen tankar som virvlade runt i kroppen. Jag "pratade" tyst med min pappa som varit i andevärlden i fyra år. Pappa, om du kan, hjälp mej, det är för tidigt för mej att komma till din värld. Jag måste få se mitt älskade barnbarn växa upp.

Snälla, älskade pappa. om du kan hjälp mej!

 

Anna

30 november 2010 14:37

hej jag har fått min diagnos som äggstocks cancer för 5 veckor sedan har fått cellgifter i en omgång tappade allt mitt hår på 5 dagen efter cellgiftet berätta mer för mig jag vill evta nyfiekn mm

ILOS

2 december 2010 09:18

Hej Anna! Jag känner verkligen med dej! Du ville veta mer och därför har jag lagt till "Din fråga" i min blogg. Det är ju ändå det DU undrar över som finns i dina tankar.Du är så välkommen att ställa frågor och jag lovar besvara alla!
Var rädd om dej och ta en dag i sänder!
Varma Kramar från ILO

 

johanna

27 juli 2011 22:05

hej!!!

Tur i oturen så har de hittat en cysta på min vä åggstock o den 29 augusti blir det op,,,än vet man inte va det är menmina tankar snurrar åt alla möjliga håll....=S
Jag är bara 32 o har 2 små barn...5 o 7 jag hoppas verkoligen att det inte är nåt! Hoppas att du mår bättre!! Kram johanna

ILOS

31 juli 2011 11:29

Hej!
Jag tror o hoppas att det går bra för dej! Det är bra att de upptäckt cystan tidigt, för mej blev det nästan försent.
Förstår att du tänker mycket nu o att det känns jobbigt.
Skriv gärna igen o berätta hur det går!
Jag skickar dej dej mina positiva tankar!
Kramar från ILO

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...