Vilket ansvar har du över ditt eget välbefinnande? Kan du rå för att du blivit sjuk?

Jag vågar påstå att ditt eget ansvar är stort. Din mening är inte att bli sjuk, du vill inte må dåligt. Ingen människa vill må dåligt. Men ändå driver vi oss själva till detta.

Du är den viktigaste personen för ditt eget välbefinnande. Hela du, kropp och själ, är helt beroende utav de val du tar, på vilket sätt du tar hand om dej, om du nonchalerar signalerna, hur hårt du pressar dej.

För det är du, ingen annan, som kan pressa dej. Visst, jag precis som du , skyller på jobbet, på min partner, på mina barn etc. Men ingen annan än du kan tillåta att andra pressar dej! Det är bara du som kan säga nej och förändra ditt liv och dina val.

Glöm aldrig bort den födslorätt som du har. Du har rätten att finnas till och utforma ditt liv precis som du själv önskar.

Jag vill tom påstå att det är din skyldighet att värna om dej själv, att sätta gränser. Det är bara du som vet var din gräns går. Människor runt omkring dej kommer att kräva saker av dej ända tills du säger nej.Ingen, (iallafall inte bevisat än) kan läsa tankar, ingen kan känna det du känner i din kropp och i din själ.

Det är du som bär ansvaret för att din kropp och din själ inte ska bli utslitna i förtid. Du kan säga nej och förklara varför, men du kan välja att bara säga nej utan förklaringar.

Dina val i livet är så oerhört viktiga. Har du många barn att ansvara över, så har du dom pga val du tidigare har gjort. Du älskar säkert dina barn och ångrar inte att du har dom, men priset du får betala kan bli dyrt, om du samtidigt har ett stort engagemang utanför hemmet.

Familjen du älskar blir både din trygghet och din börda i livet om du inte balanserar upp din tillvaro.

Du som "har för mycket" sätt dej ner och ta dej själv på allvar. Varför tycker du att just du ska bära de tyngsta bördorna genom livet? Titta i spegeln och se på dej själv, det är du som är din egen chef. Står det verkligen slav på din panna?

Någonting allvarligt fattas oss människor som på alla sätt försöker värna om våra barn, men helt nonchalerar oss själva, och dessutom skyller på andra när vi på eget bevåg kör slut på oss.

Tänk tanken, du som känner igen dej, att imorgon ska jag lätta på mitt bagage och hitta den rätta bördan för just mej. Och att det dessutom är din skyldighet!