När du hamnat i en livskris, oavsett om det beror på sjukdom, arbetslöshet, skillsmässa eller annat, så blir du tvungen att jobba inåt. Med det menar jag att du måste utforska ditt inre, känna efter hur du mår, vem du egentligen är, vad du vill med ditt fortsätta liv.

Får du kommentarer om att du är egoistisk? Känner din familj, din omgivning inte igen dej längre? Tycker dom att allt bara handlar om dej?

Det är ju så att du, för att kunna nå din inre kärna, måste skala av lagret runt omkring den. Skalets tjocklek beror på vilken ålder du befinner dej i , vad du har utsatt dej för under alla år, hur hårt du har jobbat för att dölja dej, din unika kärna.

Det gör ont att jobba fysiskt, det smärtar ännu mer att jobba med den psykiska biten.

Att hitta sig själv, en sådan uttjatad replik tycker många. Men en sådan värdefull replik, att hitta sig själv!

Varför ska du hitta till din unika kärna? Jag tror att det är den enda utvägen ur kriser. Du är född med alla egenskaper du behöver för att återigen hitta balansen i tillvaron. Men då behöver du dina redskap och dom hittar du djupt inom dej.

Du är inte egoistisk, du är upptagen med det värdefulla arbetet att finna det som är du. Din omgivning måste förstå att nu är det din tid. Äntligen! I sinom tid kommer du återigen att kunna ge mer till din familj och vänner. Och då kommer dom att få uppleva den äkta människa du blivit.

Kämpa! Kliv ur ditt skal sakta men säkert, ersätt din maskeraddräkt med den genuina personen som är du!