Att hålla alla sina känslor i balans till varandra är det ultimata läget, när man bara känner harmoni. Jag ser på känslorna som mina redskap, lättillgänliga, utformade efter min hand, och vältrimmade, för att användas vid de rätta tillfällena.

Visst, det är skönt med harmoni i kroppen, men jag tror att bara harmoni utgör en risk, för att vi slutar bry oss i omvärlden. Jag vill fortsätta med att plocka fram min ilska, när jag läser om barn som far illa, misshandlade kvinnor, våldtäkter, miljöförstöring etc. 

Jag vill bli berörd och kunna gråta. Ja, dessa känslor som kan pendla mellan himmel och helvete, är komponenter utav den tänkande människan. Den människa som saknar något utav dessa känsloredskap, eller har någon utav känslorna ständigt förstorade mår inte bra.

Du kanske går omkring och känner dej stridslusten, och för en kamp mot något som liknar "David o Goliat"!. I din "strid" står du upp och kämpar för dina egna rättigheter och vill inte ge dej. Men ibland kan det vara läge att stanna upp och tänka "vad håller jag på med?"

Det är faktiskt så att du inte behöver vinna alla kamper. Du kan försöka tänka "vad vinner jag på en seger och vad förlorar jag?" Är din seger  ekonomisk, moralisk, hör den till självbevarelsedriften etc. Blir din förlust sämre hälsa, dålig ekonomi, att du blir tvungen att ändra dej!?

Är du medveten om varför du låter den envisa biten bli så uppförstorad, att den riskerar att sluka det liv, som du istället kunde njuta av i lugn och ro!? Bara för att få "rätt".

Jag tror att det finns tillfällen, när du ska besluta dej för att kora dej själv som vinnare när du backar, när du drar dej ur kamper som bara suger energi ifrån dej.

Att vinna den största segern kan vara just det, att du lägger din energi och din tid på människor och intressen, som balanserar dina känslor, och får dej att må bra.

Låt inte dom förstorade känslorna ta över!

 

Lena

15 november 2010 02:46

Det var så skönt att läsa att du blev frisk. Min dotter på 25år har fått spridd äggstockscancer och det här ger mej hopp att hon ska klara sig. :)

ILOS

15 november 2010 08:45

Hej Lena!
Jag beklagar det som ni går igenom nu i er familj. Ni ska aldrig tappa hoppet, utan fokusera på att dottern får göra så många positiva saker som hon bara orkar med! Jag tänker och känner med er, varma kramar!

 

Lena

18 november 2010 23:40

Tack, just i dag känns det tungt, tumörmarkörsprovet hade stigit med det dubbla och jag söker desperat andra cellgifter som ska fungera. Ha en bra dag. Lena

ILOS

19 november 2010 07:55

Jag känner verkligen med dej, var stark och våga tro och hoppas!
Varma kramar från mej!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...