Jag hörde i radion om arbetslösa som hamnar i fas 3, och det ger mej direkt associationer till bortsorterade människor med stämpeln mindre värda. Om jag förstått det rätt, ska de här människorna arbeta utan lön från arbetsgivaren, eller om vi vrider på det , så får arbetsgivare gratis arbetskraft.

Det är inget fel i att arbeta, tvärtom. De flesta av oss vill göra rätt för oss men vi vill också få lön för det vi gör. Jag trodde att vi i landet Sverige, för länge sedan lämnat det stadiet när vi hade slavarbete.

Visst, de här arbetslösa som hamnar i slutfasen får pengar, försörjningsstöd fd socialbidrag, eller aktivitetsstöd från Försäkringskassan som ger dom ung 5000-9000kr netto i månaden att leva på. Vilken lön ,va!

Ska du som medborgare i detta land verkligen behöva leva på socialbidrag, om du utför heltidsarbete och om du dessutom är så duktig, att du kan lära dej nya jobb hela tiden? Det är skrämmande och vem som helst kan hamna där, ingen sitter säkert mer.

Många av dom här arbetslösa har haft jobb med riktiga löner, de har varit duktiga, dugliga och stolta över att vara en kugge i samhället. Nu får de förnedra sig, bli straffade för att de inte lyckats hitta ett jobb.

 Vad tror ni händer med deras självförtroende, med självkänslan? Det kan vara så att vårdbehovet stiger för dessa människor. Det måste vara oerhört tungt att gå från ett välordnat liv där många haft samma jobb upp till 20 år, till denna oroliga värld där du ska kämpa för att klara din vardag.

Jag tycker att man ska jobba för att få lön, socialbidrag etc men det borde vara en självklarhet att en arbetsgivare fyller på till en heltidslön, för den som utför ett arbete till honom/henne, oavsett vad den personen gör. Det är det som gör skillnaden. Då kommer människorna att behålla sin självkänsla, slippa känna sig som en andra klassens gratisjobbare!

Arbete utan lön är inget annat än ett straffarbete, för de är väl ungefär samma bidrag våra fängelsekunder får, med eller utan utfört arbete!