Att vara medlare är ett fantastiskt jobb när du lyckas hitta lösningar som förenar två motparter. Vissa människor verkar vara speciellt begåvade med talanger, som inger förtroende hos alla parter, och därmed haren god chans att kunna ena motstridiga viljor.

Så långt allt väl. Men vad händer när du hela tiden agerar som en privat medlare? Du kanske inte är medveten om det, trots att du hela tiden är involverad i familjens, släktingars och vänners bryderier.

Är du den som din familj ringer i första hand när något händer? Är du den som hela tiden lugnar upproriska känslor mellan någon av dina föräldrar och andra syskon? Är du den som aldrig är i någon längre konflikt med någon av familjemedlemmarna eller vännerna?

Hur känns det för dej? Har du tänkt på att du är som en ventil eller sil, som ska värma och skala bort pratet som de "stridande" för med varandra via dej? Du rensar bort det värsta och försöker linda in i bomull det som sägs.

Du har helt enkelt blivit utsedd, eller utsett dej själv till familjens språkrör! Tänk vad mycket ord som ska passera via dej, och så mycket av din tid som går åt till att leva relationerna åt de andra.

Vad händer om du lägger av? Tänk om du nästa gång slår lock för dina öron. vägrar att ta emot det som inte är riktat mot dej, och hänvisar den som ringer till att prata direkt med den det berör.

Jag tror att deras kanal, deras relation till att börja med tystnar. Men om dom har ett intresse för varandra, så kommer dom att återuppta kontakten. Men då gör dom det av egen fri vilja, och intresset från bådas sidor kommer att vara större att hitta en lösning och enas.Om det är så att deras relation, vilket jag inte tror, bryts för evigt, då är det faktiskt deras problem, inte ditt.

Din fina vilja att hålla familjen enad, att förmedla endast passande ord att sila bort det värsta, får i längden motsatt verkan. Alla förlorar på det. Du kan inte i fred njuta av dina relationer som du byggt upp, du får hela tiden höra negativa ord i ditt öra om dom du älskar. Och de "krigande" fortsätter bekvämt att ha sina dispyter via dej, och får ingen chans att reparera sin relation på riktigt.

Vägra vara språkrör åt någon annan än dej själv och dina barn, när de är små!

 

sus

20 januari 2011 18:57

klokt inlägg :) I been there,done that ;). Men nu får var å en föra sin egen talan, jag har blivit "stumm" *skrattar

http://dusisus.bloggplatsen.se

ILOS

21 januari 2011 09:24

Toppen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...