Då är den här igen, dagen Domedag när jag ska få besked om jag fortfarande är cancerfri. Känner jag oro i kroppen? Nej, inte än, men ca en timme före blir pulsen något högre, kinderna lite rödare, och jag kommer att känna mitt hjärta banka.

Jag är glad för att kinderna får färg, den här årstiden är jag blek och extra blek nu pga av en pågående förkylning. Så mycket jag kan, förbättrar jag mitt utseende inför besöket. Jag vet att läkaren har provsvaren och med en undersökning får han konkreta svar, cancer eller inte. Men trots det vill jag se så frisk ut som möjligt, som om jag kunde lura ev negativa provsvar.

Jag är inne på min andra förkylning i år, precis som så många andra, och det har tagit kraft ifrån mej, och ökar förstås på sjukdomskänsla i kroppen, och triggar igång mina överhettade larmsignaler. Men några dagar mellan förkylningarna har jag zumbat, gjort en kortresa, och kände att jag återhämtade mej.

En människa får utstå mycket som gnager bitar ur den urkraft man har. Min mamma mår inte helt bra, och det är något som gnager i mej. Jag undrar hur hon har det, hur hon orkar, vad hon tänker?!

Tack vare allting jag lärt mej de här åren, att kunna hantera oro i samband med att  kroppen  blev utbränd, fick cancer, en pappa som blev sjuk och dog, så vet jag hur viktigt det är att hitta sätt att få känna frid och lite glädje, trots oron över min mamma, eller andra saker som händer.

Snart kommer min man och hämtar mej inför läkarbesöket. Jag skulle kunna åka ensam, men han vill vara med, och jag är tacksam över det.

Tillsammans är man alltid starkare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...