Livet får nya dimensioner när du säkert vet, att du inom en snar framtid ska ta farväl av en nära anhörig. Vi vet alla att den dagen kommer för eller senare, för den som överlever sina nära och kära, men ändå kan det vara svårt att ta till sig och förstå att orden "aldrig mer" faktiskt existerar.

Du kan pendla mellan chock, tårar, ilska, uppgivenhet och tom känna dej ångerfylld, av att du kanske inte besökt dina gamla föräldrar tillräckligt ofta, eller att du inte visat hur mycket du håller av dom. Du kan besöka dom eller andra närstående på sjukhuset, och få dåligt samvete för att du tycker att det känns så jobbigt.

Men du är ju bara en människa och som en sådan är du inte bara en fungerande kropp, utan nu får du verkligen uppleva hur det känns, när dina känslor tar övertaget. Som sprängfyllda ballonger huserar dom inom dej, och du försöker ta kontrollen genom att överarbeta och skapa rutiner och listor för allt som behöver göras. Men egentligen borde du lägga den mesta tiden på att prata och bara finnas i närheten.

Att acceptera det som håller på att ske är första steget till att lugna ner sig .Att inse att det finns inga listor, inga rutiner, inga böner som pumpar in nytt liv i en åldrande far/mor. Det är livets gång, som likt alla starka naturkrafter, som har kommandot.  För oss anhöriga finns inget annat val än att orka med det ibland plågsamma slutet, och hoppas och tro att vi får den styrka vi behöver.

Men jag som redan mist en förälder vet att han finns kvar för mej. Jag känner närheten när jag behöver styrka, och han kommer till mej i mina drömmar med budskap. Innan han dog, min käre far, så lovade vi varandra att träffas i mina inre rum, och han håller sitt löfte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...