Att leva mitt i en turbulens som skakar om hela ditt liv, din kropp, dina gamla rutiner, kanske t om ditt boende, ditt umgänge, att din partner lämnat dej etc är oerhört påfrestande. Det känns som att försöka stå på en balansplatta och desperat försöka hitta den där balansen, det som lugnar.

Det som ofta håller dej uppe på banan är, när du har ett jobb eller studier att hålla fast vid, som en livboj. Du hänger den om halsen och fokuserar framåt, och segdrar dej ur den värsta krisen. Och det går! Är du frisk och stark så kommer glädjen i livet tillbaka till dej! Du ska bara acceptera att det är som det är, tillåta din gråt att rensa ut obehaget inom dej, umgås med dina vänner och veta att du är tryggt förankrad i din livboj.

Din absolut största källa till harmoni i livet är din friska kropp, kärlek, familjen, barn, djur, goda vänner, intressen och ett arbete. Men jag sätter en frisk kropp som nummer ett, för utan det blir allting så mycket plågsammare. Du får tröst av familj och vänner, men alla har sina liv att leva och du sitter snart ensam i ditt hem. Du har inget arbete du orkar gå till, du kanske inte har ork över till dina intressen. Du bara är i tiden som plötsligt saknar förmågan att ge dej kraft och inspiration. Du kan lätt hamna i situationen där du tänker "om inte om hade varit...."

Hälsan, familjen, arbetet och intressen är ju byggstenar i ditt liv. När hälsan faller, då kommer lätt dominoeffekten och du mister mer än så. Om du blir arbetslös, men har hälsan kvar, så har du faktiskt förmågan att bygga upp ett nytt liv, livet har alltid nya stigar att gå på!  Du måste bara hitta din egen väg.

Jag älskade mitt arbete, och det har tagit lång tid för mej att hitta lite harmoni i min nya vardag. Det har tagit flera år för mej att lära mej att behärska min balansplatta. Mina förutsättningar ändrades dramatiskt, allting slogs i spillror av det som var min vardag; jobba heltid, sköta hem, intressen etc. Jag som aldrig hade kunnat tänka mej att ens jobba deltid, fick finna mej i nya spelregler. Hälsan är chef commander!

Jag tänker aldring "om inte..", för då skulle jag älta ihjäl mej. Jag orienterar mej i det läget som är nu, och försöker varje dag göra saker som får mej att känna mej betydelsefull. Det är ingen lätt match att leva för någon människa, men om du nu fått ett liv att leva varför inte då leva det på bästa sätt!? Min livboj är inte längre mitt arbete. Min familj och mina vänner ger stadga, trygghet och stimulans. Men min livboj i vardagen är mina intressen; körsång o musik, måla, blogga, fotografering, stickamm.  Min livboj är som en värmande yllehalsduk runt min hals, när kylan tränger sig på gör den sig  påmind och jag vet vad jag ska göra av min dag!