Att sätta gränser är svårt. Min hund kan det. När den kurar ihop sig och inte vill bli störd, då syns det på hans kroppspråk, han värnar om sin integritet. Han vet, oavsett sin tydliga gränsdragning, att vi ger honom kärlek. Hunden vet att vi finns för honom när han behöver oss. Och alla som har en hund vet, att oavsett om du och hunden varit i "luven" på varandra, så möter den dej lika kärleksfullt varje gång du kommer hem.

Men vi människor är så mycket mer komplicerade, så ibland övergår det vårt förstånd. Om vi inte reder ut saker med vår partner eller annan, så kommer vi knappast och möter med en kram vid dörren. Vi kan inte ge känslor om vi inte sopat i vår känslobana först.

Ack hur ofta blir inte denna bana nedskräpad! Att hålla den ren och fri från ev mögelsporer som hotar att få ett fäste, är faktiskt ett heltidsjobb. Varför är det så svårt?! Det är lätt att identifiera vem/vilka  du brinner för, har känslor för, som betyder mycket för dej, men ändå finns där hela tiden ett tvivel över om hur mycket du själv är älskad. Istället för att strö rosorna, allt positivt som din vän säger om dej och gör för dej, så strör du törnena på din väg. Dessa vassa taggar biter sig fast i din kropp, får dej att känna smärta, och med stoltheten vid din sida, bestämmer du dej för att han/hon inte längre får komma innanför din revir.

Inte för att du VET att han/hon inte bryr sig, utan för att du drar, ofta, felaktiga slutsatser. Du läser av törnena och ger dom för stor betydelse. Inte ens jag som är en obotlig optimist och är positiv i mitt synsätt, har förmågan att bara räkna rosorna, att vara så stark att jag kan överse med "fel och brister".

Min hund förlåter mej t om om jag råkar trampa på hans känsliga svans, han tar för givet att det var en olycka, så säker är han på min kärlek.

Att lära sig att sätta gränser är så viktigt. Om du känner på dej att du låter människor komma dej för nära, för att du behöver kärlek och bekräftelse, då behöver du hjälp. Kärlek och känslor som används enbart för att manipulera dej, kommer att skada dej ända in i benmärgen. Om du har äkta känslor för den som utnyttjar dej, desto farligare är det. Då är din känslobana helt naken och sårbar, och risken finns att han/hon lämnar dej med törnen som ger dej djupa sår.

Det bästa sättet att få uppleva harmoni i sin kärlek är att först lära känna sig själv, få bra självkänsla och vara trygg i sin egen ensamhet. Att veta att du inte faller även om du blir lämnad, är den bästa grunden för att få ett harmoniskt liv. Den dagen du slutar dra felaktiga slutsatser att det beror på dej om din patner/vän uppträder konstigt, utan förstår att oftast beror det faktiskt på hennes/hans egna problem, då har du stärkt din självkänsla rejält!