Brustna relationer ristar märken i ditt hjärta. Ingen kommer undan. Vi bär alla på osynliga sår olika i storlek. Förgäves försöker vi plåstra om våra blödande sår, men hur vi än bär oss åt så sipprar sårvätskan ut. Inte varje timme, inte varje dag. Ibland kan vi nästan glömma vissa sår en längre tid. Vi kan känna oss härdade, starka och nästan stolta, för att vi lyckas hålla känslorna instängda i en kylbox. Men vem vill leva iskall och med kallt berått mod, bara döda sina egna känslor!? Är det inte bättre att ta itu med dina relationer!? Att försöka bena upp och reda ut och läka dina sår så gott det går?! För visst handlar det om dina försmådda känslor, att någon viktig person inte sett dej tillräckligt, att du känner en stark saknad efter någon, eller att du känner dej utanför.

Vad förlorar du om du ställer raka frågor? Den relationen som är som salt på dina sår lider du ju redan av. Ingenting kan bli sämre av att du skulle våga närma dej och försöka förstå varför.. Dina försök kan, även om relationen inte skulle förbättras, kunna ge dej lite ro i själen. Det är faktiskt så att alla relationer som inte kan utvecklas, eller vara varm och levande, blir bättre om du kan se någon i ögonen, och faktiskt tala om att du inte mår bra av er relation och inte längre vill träffas.

Alla människor har ett lika värde, precis som du.  Alla människor brister men alla människor kan även hela dej, precis som du kan. Allt ont du upplever att andra gör dej, kan även andra uppleva att du gör emot dom. Barnen i sandlådan blir ilskna, hugger, gråter och skriker, men sen blir dom snabbt vänner igen. Förvånande nog fungerar inte den vuxna människan på samma sätt. Så vad utvecklades fel hos människan, när vi som vuxna träter och bråkar i åratal, inte glömmer en enda oförrätt, och är nästan oförmögna till att förlåta!? 

Nej, tvärtemot vad som brukar sägas så skulle jag vilja säga; Tillbaka till sandlådan, använd hela känsloregistret (utan att ha ihjäl varandra) och kliv inte upp förrän ni är sams igen, eller är sams om att avsluta er relation.