Flyttlasset till Dalarna gick för tolv år sedan och numera vet jag vad midsommarhysteri är. Folk är som galna inför denna helg, och jordgubbar SKA inhandlas oavsett pris, även om priset står som högst precis inför helgen, och sedan sjunker dramatiskt. Midsommarhelgen är värre än julhelgen här i dalarna. Med pompa och ståt, med musik och karlakraft ska midommarstängerna hissas i varje by, klädda med blomster och löv, som då de spädare kvinnorna fått på sin lott att göra. Dessutom vet du inte säkert när varje liten by firar just sin midsommar, det kan vara en vecka före eller efter själva helgen!

Knätofsarna dallrar, fiolerna gnisslar och med hejarop "ohej, ohej" från byns publik, kommer stången upp, sakta men säkert. De finklädda barnen med de lika finklädda föräldrarna, står beredda att sjunga och hoppa till små grodorna!

Första åren här fattade jag ingenting när livsmedelsbutikerna var knökfulla dagen för midsommarafton. Vilken dramatik inför denna helg! Midsommar, "mitt i sommaren", var ju för mej i bästa fall, början på sommaren. I den norra landsändan har sommaren med små försiktiga steg börjat göra sitt intåg denna tid, så för dom är det försommar. Men när den väl kommit igång går det desto fortare, och på någon vecka är allting utslaget, dvs allting som förmår växa däruppe. Att fått växa upp med den trolska midnattssolen har varit magiskt, och ingenting jag skulle vilja vara förutan. Fortfarande saknar jag ljuset som betydde sommar för mej!

Men nu njuter jag av att ha en sådan lååång sommar dvs från april till september. Den sommartemperatur jag är uppväxt med, finns under en sådan lång tid här nere, och alla dessa år i dalarna, har jag tyckt, att sommaren varit härlig. Att jag blivit härdad klimatmässigt i nordligaste Norrland har gett ett positivt sinnelag till dalasommaren. Så vad ni dalarbor klagar på under sommaren fattar jag ingenting av, nåja, denna sommar har det kanske regnat lite väl mycket..

Jag trivs här, och jag har fått fantastiska nya vänner som jag aldrig mött, om inte flyttlasset gått. Dessutom har jag kvar mina gamla vänner som då och då dyker upp här i dalarna, inte så ofta under midsommartid dock, för de vet ju ingenting om att man MÅSTE fira midsommar ordentligt! Jag vet det nu, och har nästan dragits med i denna hysteri, för det är ju positiva saker att släkten, familjen, bybor kan samlas vid sin stång, sjunga och dansa!

Jag måste ju erkänna att jag även innan jag flyttade hit plockade en massa blommor på midsommarafton, och roade mej med att binda kransar. Nåja, massor och massor, de få jag kunde hitta! Men nu frossar jag i midsommarblomster och flätar och binder........tror nästan det alltid bott en liten dalkulla i mej!

GLAD MIDSOMMARHELG önskar jag till er alla, hysteriska eller inte....   /ILO