Det är vid dina möten med dina medmänniskor som du tar lektioner om dej själv. Dina känslor berättar hur du fungerar. Den ilska du kan känna mot en partner/vän ger dej ledtrådar, precis som de varma känslorna som kramar ditt hjärta så skönt. Om du bara träffade dom som ger dej behagliga känslor, så skulle du bli haltande som människa, likaså om du bara känner ilska och aggression. Du behöver konfronteras med alla sorters känslor för att kunna bli hel.

Du växer av alla dina möten, men för att få del av de kunskaper om dej själv, som dina egna känslor förmedlar, så behöver du stanna upp, och bli bekväm med att vara i ensamhet. När du känner oro, känslan av att inte vara i nuet, att ingenting få gjort, av stress eller allmän olust, eller en inneboende ilska mot någon, då är det hög tid att stanna upp. Du är förmodligen upp över öronen bombarderad med känslor av alla de slag, som behöver sorteras.

Var med dej själv, gör vad du vill eller ingenting, men begränsa dina möten. Lita på att din hjärna, din kropp och själ ger dej insikter om dej själv, och du får kliva upp några steg i din egen utvecklingstrappa, och kommer att kunna hantera dina känslor på ett smidigare sätt för varje steg du tar.

Om du aldrig tar dej den tiden kommer dina känslor att alltid stanna på samma nivå, och du kommer alltid att reagera likadant på samma personer. För det är trots allt inte dom andra du kan/ska ändra, dom redskapen har inte du. Dina redskap är att mot andra ständigt pröva dina egna känslor och ta lärdom av det.

Den som inte klarar ensamhet, inte ens i små doser, har förmodligen stannat i det tillståndet där han/hon hela tiden är beroende av andras beröm, av andras gillande, av andras sällskap, av hejarop för att känna sig berättigad att existera. Men att livnära sig på andras känslor är som göken i boet, du får aldrig något eget "hem". Det finns en hake i att växa, det blir svårare att leva som ett par, om du inte har en partner som växer i samma takt som du, eller bara accepterar dej som du är. Men har du väl börjat denna utveckling så kan ingenting stoppa dej.

Det är alldeles för underbart att få vara hel!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...