Det kom en biljett till mej. Jag hade inte beställt den. Jag hade definitivt inte beställt den. Aldrig någonsin mera, var det min planering, att jag skulle göra samma resa igen. Men hur jag än vred och vände på biljetten, så stod det mitt namn på den. Det var inget misstag.

Hade jag anat att biljetten var på väg? Hade jag sett skymten av en lite tröttare blick, när jag såg mej i spegeln? Hade mitt hår blivit lite sprödare? Kände jag mej en aning tröttare? Hade tankar om livet börjat smyga sig på, samma tankar som inför den förra resan?

Kanske, kanske var det så, att jag djupt i mitt hjärta, i min kropp, kände att någonting höll på att hända. Att någon ville invadera min kropp igen. Men jag bekämpade alla sådana tankar som ogräs, som jag hela tiden, ryckte upp. Jag kunde/kan ju det här med mindfulness nu.

Tiden har rusat iväg sedan biljetten kom. Den tiden har jag förberett mej. Mitt hjärta har tagit emot så otroligt mycket kärlek, från min familj och mina vänner. Jag har kärleksladdat mej så det nästan brinner i min kropp! Hur ska cancertumörer kunna stå emot ett sådant motstånd!?

Det är så underbart med den mänskliga godheten, att även de nya vännerna kunnat ge så mycket. Jag är så tacksam.

När biljetten var ett faktum, har jag ändå fortsatt leva precis som vanligt. Att fokusera, att inte tillåta sin egen demontering i förväg.  Att fortsätta sträva på med de dagliga sysslorna, är så viktigt. Att känna att du ännu lever, att känna att tumören ännu inte knäckt dej.

Den inre väskan är nu fullproppad med godhet, kärlek, varma tankar, kramar och ett brinnande hoppfullt ljus. Jdag ska en liten väska packas med musik, en bok, tidningar, varm tröja och varma sockor. Jag är väl förberedd nu.

Imorgon börjar mitt krig. Imorgon börjar min resa. Min älskade man finns vid min sida och en underbar personal på sjukhuset.

Nu ska cellgifterna ta livet ur min inkräktare, eller som min svärmor sa, slå dom på skallen!!

Tack mina fina vänner för att ni gett/ger oss stöd!

Kram på era alla och glöm inte leva!!

 

Siw

1 november 2012 23:55

Du är i mina tankar. Många cyberkramar från oss.

ILOS

6 november 2012 08:46

Tusen tack, det värmer!
kram från ILO

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...