Förvarningen kom för några dagar sedan. Det började ömma i olika punkter i hårbotten. Jag har stålsatt mej inför detta, och funderat på hur jag skulle reagera denna gång. Första gången var det dramatiskt. Jag som är född med massor av hår, lockigt, krulligt, nästan omöjligt att kamma, men med åren lite mindre krus med bara lättare vågor. Men fortfarande tjockt, även om det utväxta håret från förra behandlingen aldrig blev som innan. Jag fick lite mjukare hår och lite tunnare.

Nu är det dax igen. Håret ska falla. Denna morgon föll en hel del hår ner på duschgolvet. Hårda döda små korta strån. Efter den första behandlingen fick jag prova ut en ny peruk, och då passade jag på att bli riktigt kortklippt. Allt för att minska dramatiken inför hårfallet. Och ja, det känns inte lika dramatiskt, inte än. Det kanske kommer när kala fläckar börjar synas.

Förutom peruken så har jag, (måste ju ta alla tillfällen i akt för att shoppa!) handlat via nätet ett gäng fina hättor. De tillverkas av  /www marianette.se/ , två företagsamma tjejer som också gått igenom detta att behöva mista sitt hår.

             Så här ser mina hättor ut;

Jag är rustad iaf för att kunna piffa upp mej även utan hår!! Dessutom sa jag till en vän häromdagen, att jag mår oförskämt bra, och det är den viktigaste ingrediensen i den här resan. Att våga må så bra som mjligt, att ha styrkan och lugnet i kroppen så länge det går. Och jag är så tacksam för att jag har det!

Kramar till er alla som följer mej!