Plötsligt kan du känna att beröringspunkterna i en relation minskar dramatiskt. Alla minnen som finns, när vänskapen/kärleken var "het" ligger där och inbjuder dej till sin vagga. Kroppen minns hur det var. Sinnena öppnar sig ivrigt, suktande efter den där underbara känslan när livet bara ler.

Men ingenting händer. Känslorna krymper ihop som ett äppelskrutt, färdiganvända, begagnade och väldigt sorgsna. Frågande skriker du ut till livet "vad har hänt"? Var finns min underbara kärlekskänsla begravd?

Du tycker själv att du ger värme, ljus och energi till din kärlek men du får ingenting tillbaka. Sanningen är kanske att du får tillbaka, men det du får passar inte längre. Det är fel bränsle. Du blir inte längre berörd.

Du har förändrat dej. Alla du mött och händelser du fått tackla på gott och ont har

ändrat dina sinnen, din kärlek och det som ger dej lusten i livet. Med största sannolikhet har också din vän förändrats av det han har fått gå igenom.

Sorgsna möter ni varandras blickar. Så som ni älskat varandra, visst gör ni det än!?  Eller har kärleksdöden, dvs likgiltigheten kommit till er?

Jag tror att i ett stagnerat förhållande gäller det att hitta det där lilla fröet som ändå förenar, dvs om ni verkligen vill fortsätta på livets stig tillsammans. Gräv i er inre trädgård, och odla det där fröet tillsammans, ta väl hand om det och när den första bladrosetten visar sig, då vet ni att hoppet lever än.

Man kan döda ett förhållande, men äkta känslor förändrar bara skepnad från värme till kyla, från kärlek till hat. Det är när kärleksdöden visar sig, som allting är över.

 

anna

5 september 2010 19:03

kom in på din sida av en slump
så vackert skrivet
känner igen mig själv...

http://www.annalovesme.blogspot.com

ILOS

6 september 2010 08:03

Tack snälla du!/ILO

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...