Ett trist ord. Långsur. Jag ser framför mej hur du som är långsur släpar och drar på världens tyngsta bagage, som tenderar att växa med åren.

Hur kunde det bli så? Varför har du så svårt att hantera "oförrätter" från dina medmänniskor? Det kan t om vara så att den som gjort dej illa, inte ens är medveten om det och du blir "straffad" dubbla gånger. Först när du tar illa vid dej, och sedan när du tar beslutet att lägga saken i din "långsurepåse" betynger du dej själv under en lång, lång tid eller kanske för resten av ditt liv.

Jag skrev att "du tar beslutet" att lägga oförrätten i din påse, för så är det, du bestämmer själv om du ska släpa på detta onödiga bagage. Vad kan du göra istället?

Själv gör jag så att jag tänker till om det som någon gör eller säger, och är det en närstående eller vän, som jag vet tycker om mej, då kan jag säga att nu blev jag lite ledsen och så reder vi ut det hela. Därmed är den saken ur världen. Om det däremot är någon som jag vet eller tror att hon/han vill såra mej, så väljer jag att reflektera över det en stund, och sedan fråga den personen hur han/hon egentligen mår. Oftast mår de ju inte så bra, de som sprider små sår omkring sig.

Då kan jag kanske få en ny vän eller fortsätta ha en "ovän" som ändå mest troligt slutar kasta dynga på mej. Däremot låter jag aldrig små elakheter sätta bo hos mej och jag skulle never in my life släpa, dra och kånka på dom. Dom är helt enkelt inte värda att ödsla energi och tid på.

En återkommande envis elaking, får du kanske ryta till åt så han/hon förstår att du tänker inte vara någons privata skräppåse. Du får lära dej att hålla rent runt din egen omkrets.

Nej, kasta bort din långsurepåse och andas ut. Varför i hela fridens namn ska du bära på andras illaluktande sopor??!!