Alla inlägg den 24 augusti 2011

Av ILOS - 24 augusti 2011 11:13

Jag såg ett program som handlade om universum, detta mystiska hölje som omger solen, jorden och alla övriga planeter, kända som okända. De var oerhört vackra färger som kändes i hjärtat, och påminde om alla fina vedic art tavlor jag sett. Men hur vackert det än var, så var programmets budskap mycket sorgligt.


Vår planet liksom alla andra övriga lysande stjärnor och klot, går sakta men säkert mot sin undergång. De pratade om den döende solen. Och visst är det så med allt liv, med dej och mej också, att från den dagen vi föds går vi obönhörligt emot döden.


Att försöka ta till sig att vår planet jorden en dag inte längre kommer att existera, att inga vackra stjärneljus ska glimma och lysa i nattmörkret, att solen dör, är väldigt svårt. Vi tänker ju alltid att släktled efter släktled ska befolka jorden, och att nya generationer hela tiden tar stafettpinnen från de äldre.


Det är lättare att förstå, tycker jag, att jag själv och mina nära och kära ska dö när tiden är inne, än att ens tänka tanken att jorden kommer att förintas. Vår kära planet. Men tidens lagar verkar gälla för allt existerande liv, där liv finns dit kommer döden. Ja, t om hus, båtaretc börjar gå mot sitt förfall genast när de är färdigbyggda.


Ingenting verkar kunna hejda tidens gång. Vore det inte då ännu viktigare för oss medmänniskor här på jorden att göra vår tid så vacker som möjligt? Vi som fått förmånen att vistas här ett tag! Om du kan ta till dej att tiden för mänskligheten är begränsad, känns det inte då som ännu mer prioriterat att verkligen försöka njuta av din dag, av naturen omkring dej, din familj och vänner?


Alla kloka vetenskapsmän har lagt fram sina teorier och de pekar alla mot det svarta slutet. Men lugn, du som lever här nu, slutet är så långt borta i framtiden att du nästan inte kan föreställa dej det. Än har vi tid att tänka om och sprida budskap om mer kärlek och medmänsklighet. Än har vi tid att bygga broar mellan folkslag. Än har vi tid att sluta kriga och vara giriga.


För tänk om, tanken svindlar, om det finns något eller någon "bortom bergen", något vi inte löst än, som har ställt människan på prov. Tänk om utsträckta händer kan hejda tidens förfall och driva ut ondskan som kanske är dess bränsle. Eller tänk om det verkligen finns en annan dimension dit vår själ tar sin flykt efter vår död?


Om det finns något efter döden så är jag verkligen nyfiken på om vi tar med oss alla gamla oförrätter, fördomar, ondska eller om "inträdesbiljetten" till den dimensionen är att klara av att vara medmänsklig (medandlig), att vara god!??






Ovido - Quiz & Flashcards