Jag lever. Den insikten sköljer över mej, som om själva livet gav mej en sprudlande livsbejakande dusch.

Jag är glad att jag fortfarande andas. Jag är glad att få finnas till i denna värld.  Ingenting är självklart längre och ingenting är så fantastiskt som allt det som lever.

Att landa i livet igen tar sin tid, och det måste det få göra. Det är inte min första resa i att återvända så jag kan rutten. Allt jag ser och upplever de första sträckorna har starka färger, både de vackra levande röda, blå, gröna och gula, men också sorgens svarta färg är stark.

Jag vet att allting mattas av och de milda nyanserna återvänder längre fram. Människan har en otrolig förmåga att glömma, att gå vidare, och det innebär också att den vanliga vardagen tar vid så småningom.

De starka känslorna hittar sitt normalläge igen, och det blir naturligt att vara vid liv, att leva.

Jag hoppas att jag behåller vissa starka färger, att jag inte glömmer förmånen att åter fått överleva, att jag fortsätter tänka på dom som kämpar. För det är en lärdom jag alltid bär med mej, vetskapen hur svårt många medmänniskor har det, hur de plågas av sjukdomar och dåligt mående.

Ändå, utan att vi riktigt kan förstå det, så vill vi leva, så vill vi finnas till, nästan till vilket pris som helst. Jag önskar att vi människor hade den enorma drivkraften också för att hjälpas åt, och förändra denna världen till något bättre, för oss alla.

Idag går mina tankar till alla er som kämpar varje dag för det mänskliga liv ni fått.

En varm kram till er.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...