Hurtiga råd känns ibland som en förbannelse. När du mår så dåligt och du tycker att ingenting hjälper, känns det nästan som en belastning med alla må bra saker man kan göra.

Men strunta i dem då! Grotta in dej med din sorg och bedrövelse och självömkan!

Det är ju faktiskt synd om dej som ska lida, som du tycker dag ut och dag in.

Du ser inga utvägar.

När ett djur mår dåligt kryper den ihop i ett hörn och ligger så stilla den bara kan.

Samma önskan har din kropp också. Den vill vara ifred och "slicka sina sår".Bort med alla krav som belastar, det räcker med att bära sin sjukdom.

Kryp ihop i ditt privata hörn och var ledsen, var arg (dj..la skitsjukdom kan du skrika). När du känner dej riktigt förbannad  passa då på och skiljas från din sjukdom, ditt tillstånd. Du är du och din sjukdom är något annat.

Låt den arga, ledsna stunden finnas en stund, gräv djupt ner i allt som känns förfärligt. Umgås ordentligt med ditt jobbiga tillstånd, men bestäm dej sedan för att lämna tillståndet kvar i "arggråtegrottan". Där kan den ligga för sig själv.

Varje gång du besöker din grotta, och lämnar den, kommer du att känna lite lättnad. Din ryggsäck har tömts på så mycket tegelstenar, att du nu kommer att ha nytta av alla råd, och därmed fylla den med lättsam frisk energi!

Det är vägen tillbaka! Att sakta men säkert byta ut den tunga packningen!

Du klarar det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...