Min stora varma släkt och mina vänner, till er vill jag tillägna dessa rader, så att ni ska förstå hur mycket det betydde att ni ringde och hälsade på.

I ungefär fem månader hade jag levt i en bubbla. Jag hade i princip varit instängd i mitt hem pga infektionsrisken, eftersom cellgifterna slog ut immunförsvaret. Jag ville  inte bli försenad med behandlingar pga av en förkylning. Mitt "jobb" denna tid var att äta så mycket jag bara kunde, en promenad varje dag och så stickade jag för att koncentrera mej på annat än mina egna tankar.

Varje eftermiddag när min man jobbat färdigt sin halvtid, tittade vi på film och tog promenaden tillsammans. När han skulle handla följde jag med och satt kvar i bilen. Jag tog alla tillfällen i akt att få  bilturer och komma iväg en stund.

Jag blev en mästare i mindfulness, fast då visste jag ingenting om det begreppet. För att orka var jag tvungen  att bara vara här och nu. Det här ni kommer in i bilden. Alla ni vänner som ringde . Det betydde jättemycket för oss båda. Min man fick prata med en frisk människa en stund, och jag fick prata med någon annan än honom, som gav mej kärlek och peppade mej.

Jag minns ett samtal från min barndomsvän. Den morgonen hade jag inte mått så bra och hade svårt att hitta ro i kroppen. Då ringde hon. Hon sa bara "du ska inte gå bort ännu, vi har ju planerat att leva ålderdomen nära". Dom orden räddade mej den dagen. Jag behövde någon som med ord jagade bort skräcken i kroppen, som ständigt var närvarande, men under kontroll. Tack min vän.

En annan kär vän, där avstånden aldrig kunnat minska på de starka banden mellan oss, ringde många samtal, och med hennes röst i örat kände jag alltid hoppet växa. Hos dej min vän behövde jag aldrig föreställa mej. Tack från hjärtat!

Mina båda bröder ringde också och deras fruar. Tack! Lillebror gjorde även ett besök. Du kom med glädje till oss käre bror! Just den helgen var även vår dotter på besök och lillebror lärde henne laga pizza och bjöd upp oss till fest! Det blev en kväll när jag kände hjärtat banka av livslust igen och du min bror tittade på mej och sa lekfullt "du ser oförskämt fräsch ut!". Den helgen var jag glad!

Min dotter, min syster och min mamma ringde varje dag. För vår skull, och för sin egen skull. Ni vet alla hur evigt tacksam jag är för att ni finns och för att ni stöttade oss så mycket.

Alla mina syskonbarn (och deras barn), vänner  som på olika sätt, med blommor, sms, teckningar  eller mail hörde av sig, ni är alla delaktiga i det stora varma nätverk ni blev för mej. Det fanns ingen möjlighet för mej att trilla igenom!

Tack för att ni finns och var rädda om er och varandra!

Jag känner stor kärlek till er alla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...