För exakt ett år sedan började jag blogga. Jag hade tappat förmågan att skriva efter alla tumultartade händelser. I hela mitt liv har jag skrivit dikter och kunnat på så sätt uttrycka mina känslor både inför jobbiga händelser som lyckliga.

Men nu kändes det plötsligt alldeles blankt och tomt inne i mitt huvud, Jag kunde inte uttrycka mej, jag fick inte ur mej ett enda ord för att formulera mina känslor.

För mej var det närmast panikkänslor att inte kunna skriva. Men då, under en promenad, poppade ordet blogg upp. Tänk att bara få skriva rätt ut, kravlöst inte bry sig hur det blir, inte krampaktigt försöka skriva vackert eller inte ens grammatiskt rätt. Bara skriva av sig skiten!

Det började trevande, men jag lät det som ville komma ut bara komma, kort eller långt, sorgligt eller glatt, tänkvärt eller platt.

Idag, ett år senare, gör jag likadant. Om jag har ord som vill komma ut så skriver jag, utan att reflektera eller lägga värdering i hur det blir. Varje gång någonting trycker på inom mej, är det med spänning jag sätter mej framför datorn och låter orden komma.

Ibland känns det som om jag har en spökskrivare inom mej....

 

LenaBnn

15 januari 2011 17:22

Tack Ingalill, för att du låter oss ta del av dina skriverier! Kloka, insiktsfulla, tankeväckande o alltid lika intressanta. Fortsätt skriva (o måla!) o släpp ut det inom dig som vill ut till glädje o eftertänksamhet hos oss läsare av bloggen!

http://lenabn.wordpress.com

ILOS

16 januari 2011 09:16

Tack så jättemycket för dina inspirerande ord!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...