Smärta kan se ut på många olika sätt. Det synliga blodiga såret behöver ingen förklaring, alla förstår att du har ont. I de flesta fall läker det här såret i den takt som naturen skapat. Du blir kanske omplåstrad eller sätter själv ett vårdande plåster på såret. Men hur tar du hand om den osynliga smärtan? Det blödande såret som finns i din själ, det såret som gråter blod för att den inte vill att du ska dö. Din överlevnadsinstinkt är så stark att den skapar smärta inom dej, din rädsla för att plågas av sjukdom är lika stark. Hur hanterar du den smärtan?Någonstans står vi alla på samma nivå, vare sig du tror att döden är fjärran ifrån dej eller upplevt den påtagligt nära, så går vi ändå sida vid sida med döden. Den som kommit till livet ska också lämna den. En ekvation som är lika för oss alla. Det är någon slags tröst att tänka att du inte är den enda som ska dö.Men innan döden kommer ska du leva, och det är en utmaning för oss alla. Att våga leva låter enkelt, men alla ni som går omkring och är olyckliga även om ni inte drabbats av sjukdomar som kunde lett till en för tidig död, ni vet att lyckan är svår att nå. Jag lär mej nu. Många dagar lever jag med olika nivåer av smärta, med det inre såret som behöver läka. Jag kan känna små ilningar av glädje ibland och njuter av den läkande kraft som glädjekänslor har. Men än är jag på min vakt och jag är det kanske resten av mitt liv. Jag vet att den tid som är min här på jorden måste jag försöka leva, inte bara existera.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...