Hurtiga råd känns ibland som en förbannelse. När du mår så dåligt och du tycker att ingenting hjälper, känns det nästan som en belastning med alla må bra saker man kan göra.

Men strunta i dem då! Grotta in dej med din sorg och bedrövelse och självömkan!

Det är ju faktiskt synd om dej som ska lida, som du tycker dag ut och dag in.

Du ser inga utvägar.

När ett djur mår dåligt kryper den ihop i ett hörn och ligger så stilla den bara kan.

Samma önskan har din kropp också. Den vill vara ifred och "slicka sina sår".Bort med alla krav som belastar, det räcker med att bära sin sjukdom.

Kryp ihop i ditt privata hörn och var ledsen, var arg (dj..la skitsjukdom kan du skrika). När du känner dej riktigt förbannad  passa då på och skiljas från din sjukdom, ditt tillstånd. Du är du och din sjukdom är något annat.

Låt den arga, ledsna stunden finnas en stund, gräv djupt ner i allt som känns förfärligt. Umgås ordentligt med ditt jobbiga tillstånd, men bestäm dej sedan för att lämna tillståndet kvar i "arggråtegrottan". Där kan den ligga för sig själv.

Varje gång du besöker din grotta, och lämnar den, kommer du att känna lite lättnad. Din ryggsäck har tömts på så mycket tegelstenar, att du nu kommer att ha nytta av alla råd, och därmed fylla den med lättsam frisk energi!

Det är vägen tillbaka! Att sakta men säkert byta ut den tunga packningen!

Du klarar det!