Tvår år efter det att min kropp slutade fungera normalt (för nio år sedan), och efter flera försök till arbetsträning och behandlingar, fick jag komma till en tre månader lång rehabilitering.

Där gjordes tester på mej som pekade på utmattning i kroppen. Från den första dagen jag fick träffa de personer som höll i rehabiliteringen, väcktes mitt hopp om förbättring.

De var till yrket en socionom, en läkare, en kurator och en präst. Alla hade de, på olika sätt, drabbats av utmattning och kunde berätta om vägen tillbaka.

Vi var en grupp på fem personer som deltog.

Jag vill dela med mej av lärdomar från den tiden, som gav mej personligen väldigt mycket.

Tiden på rehabiliteringen

Har du stark vilja se upp, den kan driva dej för långt!

Om du har prestationsbaserad självkänsla se upp! Andras vilja kan då snabbt flytta in i dej, och det kan bli farligt då du lättare kan tappa krafter.

Det är viktigt att det är dina behov som styr din vilja.

Det är viktigt att det är dina känslor som styr dina behov.

Ditt arbete o ditt privatliv ska överensstämma med din personlighet.

Stressfaktorer; Ansvar; för lite eller för mycket, mängden jobb, förluster, kränkning (oerhört stressande), oavslutade affärer.

Många blåmärken i kroppen? Kan vara ett tecken på stress då smärtkänsligheten pga högt adrenalinpåslag avtar.

Sömnstörningar uppstår. När du inte får din djupsömn producerar kroppen kortisol även när du sover. Det innebär att kroppen "äter" sina egna byggstenar (kolhydrater, fett, protein), därför kan vi se glåmiga ut under långvarig stress.

Hyppocampus krymper av stress. Vi minns därför sämre.

Kroppssymtom vid stress; magvärk, yrsel, hjärtklappning, högt blodtryck, näsblod, helgsnuva, semesterinfluensa, diabetes, tinnitus, eksem, fumlig, allergier, frånvarande, ryggont mm.

Typiska sätt; "vi tar det sen, för snabba beslut, splittrad, dubbelkolla, beräkna, omberäkna,tidsberäkna även hemma, prata i det oändliga om jobbet, planera allt i minsta detalj även hemma, associationsjobba; "jag ska bara"(dvs när jag jobbar med något tar jag samtidigt an något annat o något annat..),kompromissar med viktiga värde,, objektifiering (människor blir objekt, alla som vill något blir besvärliga).

Socialt; orkar inte träffa någon, blir isolerad, irriterad, irriterad på långsamma människor, ensamhetskänsla (även ihop med någon), ett överdrivet behov att göra sig nyttig.

Psykiskt; Känner inte igen sig själv, överkänslig, ljus o ljudkänslig, fritt flytande ångest, förhöjd ångestnivå, förhöjd stressnivå, rädsla, vill inte träffa arbetskamrater, panikattacker, känslor av depression, dåligt samvete, skuldkänslor, dödstankar, skillsmässa, ingen mening med tillvaraon. Tankar som "det här håller inte" men försöker ändå hålla ihop vilket kan leda till panikångest.

Vad som kan leda till utmattning; vägen utför

Instängd kreativitet;den värsta faktorn för utbrändhet, när den inre rösten inte får höras.

Vara duktig, vara till lags; dvs tappar bort egna behov.

Vara stark; glöm ej att svagheten är starkare än styrkan. Svagheten tar ut sin rätt i längden.

Bita ihop; bit ifrån istället.

Skynda sig.

Känna sig skyldig (tex mot föräldrar, familj, vänner)

Leva på kickar

Tomhetsöar

 Utmattningsdepression

och till slut APATI; psylisk o fysisk utmattning.

Vägen tillbaka;

Lyssna till kropp o själ (kroppen talar alltid sanning)

Kartlägg din stress

Kartlägg var o med vem du känner frid

Våga prioritera

Inventera dina behov

Sätt gränser

Skaffa en hobby

Samla på "änglar", omge dej med människor som vill dej väl-

Hitta din flock, där du kan andas ut och vara dej själv

Akta dej för energitjuvar

Ge dej rätten att behålla saker i ditt inre rum

Skaffa en vän som du är 100% sann hos.

Försök att skippa oron.

Gå gärna i naturen men gå långsamt, naturen läker.

Humor

Eller du kanske har andra vägar som passar dej bättre.

Ärlighet tillit hopp och tacksamhet ger äkta livsglädje.

Sorgen renar -humorn fyller på

SJÄLEN SKULLE SAKNA REGNBÅGEN OM ÖGAT EJ SÅG TÅRAR!

Jag tackar min rehabiliteringsgrupp, både de som höll i våra träffar och deltagarna- STORT TACK!

Tack M.M för att du delade med dej om hur du lärde dej ta kontroll över panikångest, mycket bra!

 

MM

7 mars 2010 15:45

Jag vill lägga till en sak, som hade stor betydelse för mig. Jag har inte haft utmattningssymptom, däremot gick jag "in i väggen" ordentligt, med svåra panikångestattacker som till slut gled in i varandra. Total panik i princip hela min vakna tid.

Kanske finns andra som läser den här bloggen som också har just panikångestattacker som stressymptom?

Till dig vill jag säga: Identifiera dig inte med din panikångest, du ÄR inte ångesten, du HAR ångest!

För mig var det till stor hjälp när jag började se Herr Ångest som en utomstående idiot som försökte förpesta mitt liv. Jag kunde ställa mig upp, mitt i en panikångestattack och skrika "DRA ÅT HELVETE, jag är inte rädd för dig". Och då försvann han! Herr Ångest är en feg liten stackare som drivs av en enda sak och det är din rädsla!

Precis DET var KBT när det fungerar som bäst, berättade den KBT-terapeut som hjälpte mig med verktyg som ledde till jag blev kvitt min panikångest helt och hållet.

Det är oerhört svårt att bli av med något som man tror att man ÄR. Tänkt inte: Jag är en person med ångest, jag är en person med tvångsbeteende etc... Det blir så mycket lättare när man ser sig själv som en hel (och utomordetligt perfekt) person, med ett skal på utsidan som är problemen. Och de skalen (i mitt fall Herr Ångest) ska man jobba med att få bort för att kunna få visa och känna sitt verkliga jag!

För övrigt vill jag också tala om för dig som har panikångestattacker att DU ÄR EN ULTIMAT OCH SUPERBRA MÄNNISKA!! Utan sådana som DIG hade vi människor inte funnits idag. Det är tack vare egenskapen att kunna få panikångestattacker som vi, mänskligheten, har överlevt fram till idag! Att vi idag inte har sabeltandade tigrar runt hörnet som vill äta upp oss betyder inte mycket för vår hjärna. Den reagerar likadant på stress fortfarande. Det är också anledningen till att vi med panikångestattacker lätt börjar tro att vi har fel på hjärtat, hjärntumörer eller någon annan livshotande sjukdom. Eftersom hjärnan inte upptäcker någon sabeltandad tiger så hittar den på att den STORA FARAN måste komma inifrån kroppen.

Vi har alla människor i vår omgivning som verkar "starka och stabila", men tänk på att om dessa människor hade varit de enda som fanns från början, så hade inga människor funnits idag! Du som har panikångest är inte svag, dina egenskaper är och har varit ett viktigt instrument för allas vår överlevnad.

Det finns sätt att komma över panikångestattacker, för att ALDRIG få dem mer, och helt utan medicin! KBT var ett ypperligt sätt för mig. Jag kommer aldrig mer att få en panikångestattack igen i hela mitt liv. Men jag skulle kunna få en om en minut om jag ville, men jag vill inte! Allt handlar om att ta kontroll över sina tankar. Min Herr Ångest har jag skickat till Sibirien, där kommer han att få sitta tills jag dör. Tror han är lite ensam (ynklig och patetisk som han är), så du får gärna skicka din Herr Ångest dit som sällskap!

 

Maja

21 mars 2011 18:33

Skönt att höra andra har haft samma som jag, och att KBT har även hjälpt och hjälper mej fortfarande.
Tack för att ni delar era erfarenheter

ILOS

24 mars 2011 09:24

Detsamma, tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...