Imorgon är det dax igen. Cancerkontroll.

Tre månader efter den sista cellgiftsbehandlingen kom kallelsen. Det var fruktansvärt jobbigt att få detta brev. Man vill ju gärna döda brevbäraren..

Kallelsen kom ung tre veckor före läkarbesöket, och jag hade svårt att få någon ro i kroppen. Jag hatade det där bruna brevet från landstinget.

Men jag lyckades vända på mina tankar, sakta men säkert. Lekte med tanken att jag skulle avstå från kontroller. Vad sklle då hända? Jo, jag tror att jag då skulle bli min egen läkare, och relatera allting som känns lite mer i kroppen, till en begynnande cancertumör.

Det är ju logiskt sett väldigt positivt att få gå på undersökning. Jag lämnar över kontrollen till de som är experter inom området, och så slipper jag tänka så mycket mellan kontrollerna.

Däremot så tror jag att vi alla, oavsett sjukdom eller frånvaron av sjukdom, ska bli experter på vår egen kropp. Men det menar jag, att det är bara du själv som vistas i din kropp 24 tim om dygnet, och det är bara du som tidigt kan upptäcka förändringar.

Lär känna rytmen i din kropp, vad som är normalt för dej, då känner du tidigt när någonting inte längre stämmer. Det är då din läkare kommer in i bilden.

Som sagt, imorgon är det domens dag igen. Men mina demoner är under kontroll, och får bara härja fritt en stund innan jag får besked.

I face the fact only the real moment not in the past not in the future!

Tack MM!

 

MM

22 mars 2010 00:17

En miljon kramar! Minst!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...