Det är 2,5 år sedan jag fick den laddade diagnosen; äggstockscancer! Igår frågade jag min dotter, som är cancerforskare, hur prognosen såg ut vid en sådan sjukdom. Hon svarade; du hade 20 % chans att överleva!

Jag hade ingen aning om detta, trots att jag visste att det kunde vara en svårbehandlad cancerform. Det var inte så att min läkare ville mörklägga något, tvärtom talar dom om allting. Men jag hade bestämt mej för att inte bry mej om någon prognos, eller hur det hade sett ut inne i min kropp vid operationen, eller vad läkarna trodde hur det skulle gå för mej.

Jag har alltid haft en tilltro till möjligheten att påverka, genom att tänka positivt, och  för att tro på mej själv, och kroppens egen förmåga att läka, tillsammans med de hjälpmedel sjukvården kan erbjuda. Det förvånar alltså inte mej, att forskningen nu visar positiva förändringar i hjärnan vid ett positivt tänkande.

Med beslutsamhet gick jag in för att på olika sätt stärka både kropp och själ, ta emot den hjälp jag fick, av mina närmaste och utav sjukvården. Jag ställde aldrig en fråga som handlade om den sjukdom som fanns i min kropp, istället frågade jag vad jag kunde/fick göra trots sjukdomen, vilka saker som var till fördel för mej.

Varför jag gjorde det, var för att jag såg ingen anledning för mej att få veta hur illa det var, för om jag ändå skulle dö, ville jag leva så gott det gick den tid jag hade kvar. Jag hade just då ingen som helst nytta av att veta en sådan negativ prognos. Jag är glad för att jag aldrig frågade!

Idag 2,5 år senare vet jag ganska mycket om hur det var ställt med mej då. Men tiden har fått ha sin gång, och ju friskare jag har blivit ju fler frågor har jag ställt, främst till min dotter.

Idag skapar svaren inga spänningar i min kropp, ingen oro. Då hade dom defenitivt gjort det, och tagit ifrån mej massor av positiv energi. Jag är glad att jag fick tillfriskna utan att veta prognosen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...