Känslan av att vara värdelös växer sig allt starkare när dagarna går och du "bara" går hemma.

Min identitet var lika med mitt yrke. Vem var jag när jag inte gick omkring på jobbet och med säker hand tog väl hand om mina kunder?

Vem var jag?  En spillra. Ett dåligt plagiat av mej själv. Eller visste jag vem jag egentligen var. Utan arbetskostymen vem var jag då?

Jag visste att just nu levde jag för att uppfylla dagens rutiner som jag själv försökt tänka ut. Jag var min egen chef och kände mej som en mycket dålig ledare.

Då hade jag ingen aning om att djupt inom mej fanns mitt riktiga jag, det jaget som skulle bära mej över stormiga hav, ta mej förbi känslan av att jag var värdelös, ta mej förbi skamkänslorna.

Nej just då längtade jag bara till mitt jobb. Där kände jag igen mej. Vem var jag hemma? Ingen.

Jag lovar, när du tar dej tid att hitta ditt riktiga jag då känner du dej inte värdelös mer. Som jag skrivit tidigare,vi har alla vår födslorätt.

Du och jag har rätt att få finnas till oavsett vem vi är och om vi jobbar eller är sjuka.

Låt aldrig någon ta den rätten ifrån dej!

Du är värdefull!

Jag nonchalerade alla signaler, så här i efterhand tror jag inte att jag märkte dom speciellt mycket. Huvudvärk hamnade i boxen för ej viktigt, förkylningar ännu oviktigare box, alvedon var bra mot feber och trötthetsboxen växte sig större o större och höll på att sprängas----

Var inte RÄDD FÖR kroppens signaler, du ska vara RÄDD OM dina signaler!

Hjärnans främsta uppgift är att få din kropp att överleva. För att göra det behöver du värme, mat, vatten vila, återhämtning etc. Du behöver också stimulans för att få ett bättre liv och öka på din överlevnad. Lyssnar du inte på kroppens signaler som hjärnan skickar ut, då riskerar du att hamna i i ett ekorrhjul av småsignaler som växer sig starkare. Till slut slår hjärnan på STORA ALARMKLOCKAN och du har slut på dina undangömda boxar.

Var tacksam för dina småkrämpor som talar om att nu är det dax att ta paus!

Lyssna utåt och lyssna inåt!