Varför en blogg?

Jag längtar så efter orden igen. Efter många krokbenar i livet så har jag tappat förmågan att skriva. Skriva, måla etc har alltid varit en del av mitt liv, som en skön kontrast till det förvärvsarbete jag hade med idel siffror o beräkningar.

Livsandas, det gör jag varje dag, men hur hitta alla vägar tillbaka o känna den pulserande livslusten igen.

Vi är alla ensamma o för vår egen kamp, oavsett om du har en partner, många barn eller är singel. Ditt liv lever du själv. Ditt liv har du ansvar över. Det gör ju dej en unik möjlighet att förändra.

Hur gör man? 

Ska återkomma med mina tankar.

Tack Maria för din kommentar med så fina ord till mej- det värmer!

 

Maria

22 januari 2010 10:22

Vilka otroligt kloka ord du sprider. Jag blir helt tagen av orden i idina inlägg. Förstår att du haft tid att reflektera och fundera kring din livssituation. Och andras. Sånt ökar visdomen i vår värld. Och ödmjukheten. Önskar dig allt gott, och ta det lugnt på vägen tillbaka!

http://www.storlurs.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...