"Det här gick ju bra!" hör jag en röst säga och någon lyfter upp mej. Sedan blir allt svart.

Nästa gång jag är medveten känner jag mej så oerhört trött och torr i halsen. Någon säger att "hon ser så svag ut, undrar hur det ska gå?". I nästa ögonblick känner jag en stor energivåg ta kroppen i besittning. Det känns som om någon med fulla lungors kraft blåser liv i mej.Jag ser ljus och stjärnor och känner rent fysiskt hur livet återvänder till min kropp.

Jag hade vaknat upp efter operationen och nu längtade jag att få se min man och min dotter.

Efter många timmar i intensiven blir jag så småningom bortkopplad från apparaten som kontrollerar blodtryck etc., och rullas ut av en snäll sköterska.

Hon drar och krånglar in sängen i hissen tillsammans med droppflaskor, vätska och smärtstillande och äntligen kommer jag in i till mitt rum. Där sitter mina käraste, man och dotter. Jag ser att de är rödögda och gråtfärdiga och drar slutsatsen att läkaren inte meddelat så bra odds till dem. Antagligen fanns det kvar tumörer i min kropp. Men egentligen ville jag inte veta.

Stackars mina kära, tänker jag. Vad tufft för dem! Själv känner jag mej ändå stark i min svaghet.

"Hej svejs", säger jag",här sitter ni och har tråkigt!"

Att lyssna till en ostämd gitarr låter väldigt illa, det gör ont i öronen och man blir fort irriterad. En seriör gitarrist stämmer ju sin gitarr innan han ska spela, för sig själv eller inför sin publik.

När du är dej själv och visar dej som du är, då kan du likna dej vid den välstämda gitarren! Alla vill lyssna på dej och alla tar dej på allvar, även om alla kanske inte tycker om just din "musik".

Framförallt mår  du bättre själv. Att år ut och år in tvingas "lyssna" på den ostämda gitarren får dej ur balans. Till slut tappar du kontakten med dina rätta toner och blir mer eller mindre "tondöv". Att ur det utgångsläget hitta tillbaka till den melodin som är din alldeles egen kan ta lång tid.

Vi har tonsättare som gått ur tiden men deras musik lever för evigt. Den är tonsäker, vacker, dramatisk, lugn, sorgsen, glad etc. Precis sådan är du och jag också. Vi är sammansatta av olika känslor som ryms i vår kropp, vi har olika förutsättningar hur vi lärt oss använda vårt register.

Sätt dej ner och komponera din musik! Ta reda på vad du mår bra av! Lär känna dej själv som den värdefulla människa just du är. Bli förundrad över hur mycket bättre du mår när du bejakar dej. Det är din rättighet att få vara dej själv!

När jag möter dej nästa gång är det dej jag ser och hör, såsom jag aldrig sett dej förut!