Kära M.M, jag kan till fullo förstå ditt resonemang, för det är är ett inlärt beteende sedan barndomen att vi har svårt att acceptera ett enda felsteg, trots att samma person gjort så mycket gott innan. Som jag tidigare varit inne på är alla våra känslor ett verktyg för att vi ska passa in i gruppen. Den som avviker får stå ensam kvar.

Din vän gjorde tusen goda saker och fick en given plats i din grupp. Alla de här goda sakerna var något självklart, och kanske ingenting du registrerade egentligen. Men så gjorde vännen ett misstag. Du reagerar direkt och känner dej kränkt. Vi lär ju detta som barn, den som säger eller gör dumma saker får inte vara med förrän "striden" är över, vi ber om förlåtelse och blir vänner igen.

Som barn har vi vuxna som reder ut våra konflikter och lär oss hur vi ska bete oss. Alla barn har inte fått den möjligheten och som vuxen blir det ett handikapp att bära med sig. Det blir svårare att hitta en grupp som man passar in i.

Om man skrapar djupt in i din väns själ så tror jag att hans/hennes kränkningar mot dej bottnar i just detta. Hon/han tar ut svängarna för mycket och har inte lärt sig var gränsen går. 

Jag är nästan säker på att det egentligen inte är dej hon vill kränka, utan att kränkningen lika väl kan vara riktad mot henne själv. Hon är ingen "värdig" gruppmedlem i sin egna ögon.

Jag skulle tro att alla de goda sakerna hon gjort emot dej är ett försök att efterlikna dej, Du är hennes förebild. Och kanske, kanske var/är du för svår att efterlikna och de känslorna ebbar ut i en kränkning.

Vad jag ville ha sagt med mitt inlägg om att bära på oförrätter, är just att vi bär på så många onödiga sådana. Varför inte ge sig tid att försöka reda ut det jobbiga? Varför inte vara vuxen nu att våga se det jobbiga i ögonen?

För en vän som har gjort tusen goda saker är det värt att kämpa för! Jag tror dina förutsättningar för det är mycket goda!

Tack M.M för din intressanta kommentar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...