Jag tog inte kroppens signaler på allvar, trots att jag hade gått igenom utmattningstillstånd tidigare. Cancerknölarna fick växa i lugn o ro.

Trots det, var det viktigt för mej, att inte indentifiera mej med ordet cancer. Jag har haft cancer och överlevt, trots att marginalerna var små, men jag har aldrig känte mej som en cancerpatient. Jag är jag, nu precis som då när det fanns tumörer i min kropp.

För mej var det viktigt att hålla avstånd till sjukdomen. Jag levde nästan precis som vanligt under behandlingarna. För att undvika infektioner (ville inte bli tvungen att hoppa över eller skjuta upp en behandling), höll jag mej i princip hemma under 6 månader.

Livet var tufft under denna tid, men jag ville inte att en sjukdom skulle bestämma över mej. Jag upprepade varje dag ett mantra, för att behålla mitt i grunden positiva tänkande, och som jag berättat om tidigare, promenerade jag varje dag. Då ska ni veta, att jag kände mej så pass svag, så jag tordes inte gå ensam.

Alternativet hade varit att ligga i sängen, tänka på och skrämmas av döden, skämmas över mina kalfläckar på huvudet, och ögon som saknade ögonfransar, nästan obefintliga ögonbryn, och en kropp som plötsligt åldrats och magrat.

Jag föredrog att tänka på mina spänningar, rädsla och dödsångest som ett naturligt tillstånd i kroppen pga sjukdomen, inte att dom berodde på den person som jag är/var.

Och i efterhand förstår jag hur rätt jag tänkt och gjort. Alla spänningstillstånd i kroppen ebbade ut så småningom. Det tog tid innan dom tillstånden landade i min kropp efter cancerbeskedet, men det tog också tid innan dom försvann.

Idag är jag nästan fullärd på hur jag och min kropp fungerar. Jag vet att jag har ett starkt känsloregister att spela på, för att eliminera spänningar. Rädsla och ångest skrämmer mej inte. Jag ser på ångesten som en aura runt min kropp, som talar om för mej när jag "missbrukar" min kropp och själ.

Tekniska saker har lampor som blinkar och låter när det är fara å färde.   Vi människor har rädsla och ångest! Det är din kropp och själ som talar till dej-Lyssna! 

 

LenaBn

5 oktober 2010 10:49

KLOKA INGALILL!
Forstätt skriva kloka, välformulerade o inspirerande inlägg!
De är så berikande att ta del av !
KRAM Lena

http://lenabn.wordpress.com

ILOS

5 oktober 2010 11:39

Tack så hjärtligt Lena!
kramar till dej också!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är min hemsida uppstartad och jag kommer att ha mycket pyssel med att lägga in foton, bilder på mina tavlor och så blogga förståss!   Välkomna och besök mej på  www.livsandas.se ...

Jag kommer att fortsätta blogga, visa mina tavlor o bilder via min hemsida som snart är klar. Den kommer att få stor betydelse för mej i min vardag, då jag återigen fått släppa mina utåtriktade intressen pga infektionsrisken o orken. Min nya hems...

      Qiyoröyo gör jag varje morgon! Mycket bra för att hålla musklerna smidiga och värkfria, speciellt dessa tider när cellgifterna gör sina anfall i kroppen. Som Regina Lund sa så bra, de dödar inkräktare men även civilbefolkningen faller på ...

Den här gången känner jag mej förståss lite stukad, men mest har en ilska vuxit fram när det slutgiltiga beskedet kom, att det finns en tumördjävul i min kropp. Mina tankar går till alla barn som drabbas av denna hemska jävel, som vill invadera kropp...

Floder av tårar har under förra vintern bildat en hel sjö. Nu har mina steg tagit mej till en vägkorsning igen. En kort tid gick jag på den livsbejakande vägen. Sakta men säkert byggde jag upp eller återtog det som ger mitt liv glädje. Förutom familj...